• Miljö

    Om en dyster miljövecka

    Denna vecka har vi fått 2 mycket negativa miljönyheter.

    1- Bolsonaro har valts till Brasiliens president (han är ingen miljövän och vill hugga ner mer av Amazonas som är hem åt massa unika djurarter)

    2- WWF har släppt en ny rapport som konstaterar att mängden vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent på 44 år. Allt fler forskare menar att vi är på väg in i ett sjätte massutdöende. Det som skiljer läget idag från fem tidigare utdöenden är att detta är skapat av människan.

    Vad ska man säga, man kan bli deppig för mindre. Men en bra grej med dessa nyheter är att det ger ett ypperligt tillfälle att fundera lite på varför detta spelar roll.

     

    Vi pratar ofta om klimat, klimat och miljö, klimatförändring- vad är skillnaden? Klimatförändringar är en effekt av hur vi lever. Klimatförändringar skapar i sin tur problem i vår miljö. Det finns en gräns för hur mycket klimatförändring som funkar för att vi ska kunna fortsätta leva på jorden. Vi vet att vi närmar oss den gränsen. Tyvärr är inte klimatförändringar den enda gräns som vi inte kan passera för att människan ska kunna fortsätta ha det gött på jorden- det finns flera andra aspekter i vår miljö som vi måste ta hänsyn till.

    En sådan aspekt är biodiversitet- som WWF:s rapport handlar om och som Bolsonaro sannolikt kommer sätta press på med en politik som tillåter utökad skövling av Amazonas. Idag består 60 % av jordens biomassa av tamdjur (kossor, får, grisar och andra djur vi föder upp för att äta), 36 % av människor och ynka 4 % är vilda däggdjur*. SJUKT. De där feta 60 procenten är en effekt av att vi blir fler och fler som äter kött- det handlar inte om gulliga kossor som kommit till på naturlig väg.

    För att kor ska bli feta behöver de inte bara betesmark, de behöver också enorma mängder foder som odlas på stora arealer mark. Soja är en vanlig foderprodukt och en populär plats för soja att gro på är just i Brasilien. Där vill bönder utveckla sin verksamhet för att möta efterfrågan på deras produkter. Därför vill man hugga ner mer av Amazonas för att få mer plats för att b.la. odla sojabönor. När skogen huggs ner försvinner vilda djurs hem. Därutöver hotas djurarter också av de starka bekämpningsmedel som används i jordbruket. Detta har ju säkert du som väljer en vegetarisk kost koll på. Att stoppa sojabönorna (eller andra grödor) direkt i människan istället för att först stoppa dom i en kossa är såklart mycket mer resurseffektivt (det kräver mindre mark och vatten) än att först stoppa sojan i ett djur.

    Att hugga ner skog för att göra plats för odlings- och betesmarker är inte bara dåligt för att man då frigör all den koldioxid som träden binder via sin fotosyntes (vilket påverkar klimatet). Det rubbar också ekosystemen och hotar vilda djur. Men är det så farligt då?

    Det är såklart sorgligt att djurarter försvinner, men färre fina djur lär vara långt ifrån det största problemet med minskad biodiversitet. Kommer ni ihåg näringspyramiden man fick lära sig i grundskolan? Den där människan är högst upp och under människan är djuret som människan äter och under det djuret är djuret som djuret under människan äter osv… Man tänker så sällan idag på det faktum att vi är en del av ett större ekosystem, vi är liksom så frånkopplade från det i våra moderna liv. Vi tänker inte på att det som händer längre ner i näringskedjan till slut påverkar oss.

    Något som är väldigt läskigt är att insekter finns bland de arter som minskat kraftigt- däribland pollinatörer som bin och humlor. “Bidöden” eller CCD (Colony colapse disorder) är ett välkänt och mycket läskigt problem. Enligt denna rapport från Naturvårdsverket är en tredjedel av Sveriges 299 vilda biarter med på den nationella rödlistan, vilket betyder att de är hotade. Ungefär en tredjedel av allt vi äter uppskattas komma från växter som pollineras av humlor och bin. Vad gör vi utan dom? I Kina har det till och med gått så långt att människor arbetar med pollinering för att det inte längre finns några bin*. Ändå fortsätter man världen över att använda starka bekämpningsmedel som tar död på bina. Så ett vanligt framtida yrke kanske blir: pollinatör.

    Det är lätt att skylla på de brasilianska jordbrukarna som vill hugga ner regnskogen, men efterfrågan på deras produkter står ju vi i den rikare delen av världen för. I Sverige gjorde vi i år slut på jordens resurser i början av april*. Det betyder att vi skulle behöva 4 jordklot för att upprätthålla vår konsumtion om alla levde som vi. Det betyder typ att vår konsumtion kräver 4 klot med b.la. odlingsmark och pollinatörer. Jag vet att det går framåt med rymdforskning och så men hur ska “ny teknik” lösa de där 3 extra kloten?

    Det säger sig självt, vår konsumtion är ohållbar. “Hållbarhet” känns ibland som ett så urvattnat ord att man kanske inte reflekterar över vad det betyder. Men egentligen är det ett klockrent ord. Motsatsordet “ohållbart” betyder ju att något inte håller=någon gång tar det stopp. Varför är det så svårt för oss att ta in? Någon gång slutar det ohållbara att hålla.

     

    –>Veckans tips för vad du kan göra

    • Att skänka en slant till de som arbetar för att skydda regnskogen är självklart: Amazon Watch
    • Här har Naturskyddsföreningen listat vad du kan göra för att hjälpa bina
    • Du är konsument- du kan påverka genom att fråga om matens ursprung, göra kloka val OCH välja bort

     

  • Allmänt

    Det är inte OK

    Mitt förra inlägg avslutade jag med att säga att det är ok att inte orka göra mer klimatsmarta val i sitt liv, typ.

    Det kom ut lite fel, så känner att jag behöver korrigera. Det är inte ok!

    Eller?

    Problemet är att vårt samhälle är så långt ifrån hållbart att de förändringar man logiskt förstår att man borde göra känns orealistiska så fort man går utanför dörren. Vad spelar det för roll om jag skippar flyget när kollegor flyger kors och tvärs flera gånger i veckan?  Vad spelar det för roll vad jag gör när makthavare inte tar sitt ansvar? Ja, utifrån dessa perspektiv så tycker jag verkligen det är ok att skita i det, ansvaret ligger inte på dig.

    MEN

    Som jag skrivit förut behöver vi få till så stora sociala förändringar att alla behövs. Dessutom är det väldigt, väldigt bråttom, allt räknas. Argumentet att alla krävs för att få till social förändring tycker jag är fullt tillräckligt för att börja ta reda på vad man själv kan göra. Vi är inte mer komplicerade än att vi allra oftast gör det som alla andra gör.

    Det också min personliga frustration som bubblar bakom denna åsikt. Jag är nämligen så less!!!!! Så less på denna låtsasvärld, där vi låtsas som att festandet långt utanför jordens gränser aldrig kommer ta slut. Jag orkar inte mer snack om hur jobbig jetlagen var när man flög kors och tvärs över jorden två gånger på 5 dagar. Det är så absurt ohållbart. Orkar inte med att diskutera hur härligt det är bara var att få komma iväg utomlands en helg, och ja guuuud man behöver verkligen ta den där flygresan för att få lite andrum (ska vi inte skapa ett liv vi gillar i den riktiga världen istället?). Orkar inte med prat om att man verkligen förtjänat att shoppa loss på en ny garderob. Orkar inte tänka på att spara mer till pensionen, som om det vore en självklarhet att det ekonomiska systemet håller tills dess. Orkar VERKLIGEN INTE med de mest populära inläggen i sociala medier som glorifierar en levnadsstil med en miljöpåverkan stor som ett låginkomstland, eller politiker som pratar om framtidsutmaningar och låtsas som att jorden kommer bete sig precis som förr. JAG ORKAR INTE, för det är så idiotiskt! Hur länge till ska det vara status att vara klimatkorkad?

    Man måste lära sig att skratta åt det, se saker och ting ur ett annat perspektiv, fokusera på allt positivt, annars går man under. Faktum kvarstår dock att det är så sjukt irriterande! Problemet finns där rätt framför våra ögon, så många vet det, ändå pratar vi inte om det. Vi låtsas som ingenting, det är det jag ibland blir så otroligt trött på. Typ som tystnadskulturen kring sexuella trakasserier innan metoo. “Alla” vet, “alla” är tysta. Den sociala bekvämligheten, högre värderad än människans framtid på jorden.

    Jag förstår verkligen logiken i att skita i det, men i grund och botten är ju detta en moralisk fråga. Väljer du att ta till dig vetenskapen och anpassa dig för någon annans skull, någon du inte träffat (än)? Väljer du det långsiktiga perspektivet för ditt framtida jags skull? Om du nu inte vill det, då är det väl ok att fortsätta som förut då. Men jag kan inte förstå det. Och ibland känner jag mig riktigt less på er som väljer att inte göra nåt. Jag tror man fortsätter som förut för att man inte har kunskap om allvaret (ja, jag har svårt att tro att de flesta är så ignoranta, även om de totalignoranta såklart också finns). Fine om du har låg moral, det är ditt val. Men att vi ska förstöra jorden på grund av okunskap..

    Mitt i allt min JAG ÄR SÅ LESS-klagosång påminns jag att det ju ändå inte var så länge sen jag var där själv. Lyckligt ovetande (eller åtminstone mindre medveten) om att vi inte alltid kommer kan hålla på såhär längre. Så vem är jag att komma med pekpinnar?

    Men, nu har vi inte tid med sånt tjafs! Det spelar ingen roll vem som var först eller vem som är bäst. Gör ditt och gör det nu!

     

    –> Vet du inte var du ska börja?

    En bok kan vara en bra början: Den stora förnekelsen  eller Scener ur hjärtat

    Eller varför inte ett spännande event: En hållbar talkshow

    Kanske korta, basic youtube-klipp: The sustanability challenge eller Friendly guide to climate change

    Eller en upplysande, peppande och mäktig FB-grupp: Klimatklubben

    Vet du hur stor din klimatpåverkan är? Testa!: Snabbt test

     

    –>  (Förra) veckans bästa inspiration (på temat vad spelar det för roll att gör si när du gör så…):

    Franska studenter vägrar arbeta för klimatförstörande företag 

  • Klimat

    Vi vet och vi kan- några ord om IPCC

    Veckans viktigaste! IPCC:s rapport. Rapporten är skriven av hundratals forskare från olika länder.

    IPCC är FN:s klimatpanel som funnits sedan 80-talet. I måndags släppte de sin klimatrapport om hur jorden påverkas av 1,5 graders uppvärmning. Rapporten tar upp innebörden av en jord som värmts upp med 1,5 respektive 2 grader. Slutsatsen är att det är extremt stora skillnader och att de kommande 10 åren är avgörande för om vi ska ha någon som helst chans att hålla oss runt 1,5 grader.

    • Redan vid 1,5 grader förlorar vi livsviktiga ekosystem.
    • Mat- och vattenförsörjning hotas.
    • Vissa platser på jorden blir obeboeliga.
    • Sjukdomar, dödsfall och kostnader för stater till följd av extremväder blir vanligare.

    Och ja, Sverige drabbas. Du drabbas.

    1,5 grader är inte önskvärt, men det är så mycket bättre än 2 grader. Netto nollutsläpp av Co2 krävs till 2050- fattar ni utmaningen? Alla behövs- individer, organisationer, politiker. Utsläppen behöver sjunka NU- till 2030 behöver vi HALVERA våra utsläpp.

    Denna rapporten är så viktig, den fastställer, klargör och förtydligar, svart på vitt. Budskapet är tydligt, det finns inget att vänta på. Gör det du kan. Ju mer makt, desto större ansvar, men alla behövs. Alla utsläpp räknas, varje tiondels grad av uppvärmning spelar roll.

    Minska din konsumtion, minska bilåkandet, skippa flyget, se över ditt sparande, förändra dina matvanor, ta hand om det du har. Allt det där har vi hört tusen gånger och har du inte blivit frälst ännu så blir du det kanske inte nu heller. Allt jag kan säga är att min erfarenhet är att det som kan tyckas vara en uppoffring inte behöver vara det. Jag tror att det är en win-win situation att tänka nytt. Alternativet är inte att fortsätta som idag, det är att tvingas hantera okända, större och värre utmaningar som kommer med en varmare värld.

    Fundera på vad ditt behov är och utgå från det när du gör dina val istället för att utgå från vad du alltid gjort. Vi ska inte sluta tillfredsställa våra behov men vi ska göra det på sätt som är hållbara. Tillsammans spelar vi roll. Ju mer makt, desto större ansvar. Skriv till en politiker (titta här: det finns förberett), fråga vad din arbetsgivare gör, kontakta ett företag, ifrågasätt de som inte tar sitt ansvar, gå med klimatklubben, fundera på vilka beteenden du uppmuntrar i sociala medier, stöd en organisation… LÄS PÅ, skaffa dig kunskap.

    Usch, på ett sätt vill jag inte predika och tjata om lösningar som ligger på den enskilda individen. Det är nog med press som det är i dagens samhälle så om du bara vill skita i det så gör det. Ärligt talat, man är bara människa och det är okej och det finns ingen som gör allt rätt. Men faktum kvarstår att det är vi, alla vi enskilda individer, som är detta samhälle. Och samhället MÅSTE förändras. Så om du inte orkar göra något, heja på någon annan som gör det! Uppmuntra de som orkar. Det handlar inte om att samla duktighetspoäng, det handlar bara om att försöka göra vad man kan. Vi måste tänka nytt, vi måste förändra vårt sätt att leva. Nu står det till och med i en IPCC rapport- inga ursäkter kvar, och snart ingen tid heller.

    Men du som vill göra något är långt ifrån ensam <3

     

    IPCC:s rapport

    Livesändning presentation av rapporten

    Sammanfattning av rapporten

  • Klimatångest

    Vad jag egentligen vill göra varje dag

    Nu var det ett par veckor sedan jag kände för att skriva. Jag har varit upptagen med livet, grejer som gör det smidigare att bara köra på och inte fundera så mycket. Det är gött. Men det är ändå alltid nåt som ligger och gnager.

    Jag blir, bland annat på jobbet, ofta påmind om hur mycket positivt som händer, hur mycket det bubblar i “hållbarhetsfrågan”. Det gör mig många gånger glad, peppad och positiv. Men det är också just denna positivism och pratet om att vi håller på att fixa det som ofta gör mig så ställd.

    Den stora kontrasterna mellan vad vi säger att vi ska göra och det vi faktiskt gör, den är jobbigt. Då och då vill jag egentligen bara skita i att gå till jobbet. Jag vill egentligen skriva ett stort plakat och ställa mig och skrika. HALLÅ, vad håller vi på med? Jag har många gånger tänkt, precis som Lisa Magnusson uttryckte det i veckan, att vi allihop platsar i Lyxfällan. Vi garvar åt puckona som är med där eftersom de inte har ett dugg koll på hur man hushåller med resurser. “Sånt där borde man lära sig i skolan”, säger vi. Det faktum att vi själva gör precis samma sak, att vi lever på kapital vi inte har, det reflekterar vi inte över när vi skrattar åt puckona på TV.

    Det är som om vi alla gått till banken, tagit ett blancolån och sen lever som om vi aldrig skulle behöva amortera. 0,0 % ränta resten av livet, hur svårt är det då att ställa till med fest? Vi tar och tar av kapitalet från banken utan att tänka på att någon gång tar pengarna slut, och då kommer någon behöva betala för kalaset när banken kommer och vill ha tillbaka pengarna. Vi lever på kapital som vi tar från andra. Vi tar det från människor i länder med mindre kapital att köpa skygglappar för än vi. Av människor där skygglappar inte längre hjälper för att dölja problemen. Vi tar det från framtida generationer. Och vi ser det som vår rättighet.

    Vi ser det om som vår rättighet att flyga till värmen, för det är ju så kallt i Sverige och att inte resa=inget liv. Vi ser det som vår rättighet att inte behöva betala det pris som tröjan skulle kosta om den som har sytt tröjan hade haft ett drägligt liv. Vi ser det som vår rättighet att inte behöva lägga 45 minuter på att åka kollektivt när det ju bara tar 15 minuter med bil. För min tid är viktigare än så. Vi ser det som vår rättighet att ICA ska erbjuda all världens mat, året runt, även fast det inte är säsong och fast den där frukten har växt på mark som blivit skövlad på regnskog. Vi ser det som vår rättighet för att vi har lärt oss att det är vår rättighet. Uppenbarligen är sånt vi lärt oss i hela vårt liv är väldigt svårt att överge, trots all vetskap om hur ohållbart det är.

    På min demonstration vill jag skrika stopp, kan vi stanna nu? Åtminstone så att jag kan hoppa av, tack. Vi testar nåt nytt, jag tror det blir bättre på alla sätt. Men jag vet inte hur vi ska göra, och då är det ju svårt att be om luft. Så jag fortsätter gå till jobbet och njuter av mitt liv i vår påhittade värld som är helt frånkopplad från den natur vi är beroende av. Jag gör så gott jag kan för det jag tror på, men jag sitter fortfarande på samma ångvält som alla andra. Ofta njuter jag av det, ibland låtsas jag att jag gör det. Men det går knappt en dag utan att jag känner för att bara lägga mig ner i någon slag protest. Som ett barn som inte längre tror på alla ord och som inte vill fatta varför det är svårt och komplext. Jag vill protestera tills alla fattar att vi är med i Lyxfällan. Sen, när vi väl har anmält oss till programmet, då går vi med på att träffa experterna och gör allt som står i vår makt för att följa deras råd och rädda situationen.

    Klimatångest gone samhällsångest. Tur att kärleken ändå är störst (och utsläppsfri) <3

  • Hållbarhet

    Vad är hållbart?

    Vi pratar ofta om hållbarhet, men vad är egentligen hållbart?

    En gammal välkänd definition av hållbarhet är Bruntland- kommissionens  som lyder: “En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

    Det är en bra definition som de flesta nog tycker låter vettigt. Problemet med den är att den är väldigt svår att arbeta med eftersom den inte är konkret.

    Den svenska professorn Karl-Henrik Robert står bakom ett forskningsinitiativ som sedan 90-talet utvecklat ett ramverk för strategisk hållbar utveckling (FSSD- framework for strategic sustainable development). Det ramverket innehåller en definition av hållbarhet som bygger på 8 principer, 3 ekologiska och 5 sociala, som definierar hållbarhet. Principerna bygger på forskning av vad både jorden och människor mår bra av.

    Principerna är:

    I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen systematiskt för:

    • Koncentrationsökning av ämnen från berggrunden
      Detta sker idag bland annat när vi tar upp kol från berggrunden, bränner den och på så sätt frigör koldioxid.
    • Koncentrationsökning av substanser som producerats i samhället
      Detta sker idag till exempel när vi släpper ut kemikalier som naturen inte kan bryta ner.
    • Nedgradering av naturen
      Detta sker idag när vi tex hugger ner och förstör urskog, utarmar mark eller överfiskar.

    I ett hållbart samhälle finns inga strukturella hinder för människors:

    • Hälsa (människor ska inte utsättas för förhållanden som hindrar dem från att undvika skador och sjukdomar)
    • Inflytande (människor ska kunna delta i att utforma de sociala system som de är en del av)
    • Kompetens (människor ska ha möjlighet att utveckla kompetens)
    • Opartiskhet (människor ska inte utsättas för partisk behandling som tex diskriminering)
    • Mening (människor ska ha möjlighet att skapa individuell och social mening)

    Både den ekologiska och sociala hållbarheten är lika viktiga, liksom orden systematiskt och strukturella. Både jorden och människor klarar av enskilda påfrestningar, men när det händer systematiskt så utarmas jorden och människor bryts ner.

    Denna definition av hållbarhet ska inom FSSD- ramverket användas av företag och andra organisationer som en hjälp att ställa om till en hållbar verksamhet. Utöver att uppfylla de 8 hållbarhetskriterierna ska såklart de åtgärder man vidtar för att nå dem också vara ekonomiskt hållbara för organisationen.

    Så, det var en konkret definition av hållbarhet, enkelt va?

    Nej jag vet, hur detta uppnås är ju såklart väldigt komplext och att se hur hela samhället ska kunna följa dessa principer är skitsvårt. Tar man en titt på de största företagen på Stockholmsbörsen till exempel, så inser man ju omfattningen av utmaningarna…

    Sedan jag lärde mig hållbarhetsdefinitionen ovan har jag omedvetet börjat tänka på hållbarhetsprinciperna i mindre skala än i en organisation, nämligen i mitt eget liv. Vad i mitt liv uppfyller inte hållbarhetsprinciperna? Tyvärr inser man ganska snart att det ohållbara finns på så många ställen i vardagen, vilket är deppigt. Men samtidigt tycker jag det finns hopp i att det finns en definition som bevisligen går att arbeta med, som faktiskt funkar för att ställa om. Det går att hitta vägar för att lyckas. Allt som krävs är medvetenhet och vilja.

    Nu är det snart helg! Trevlig hållbar helg på er <3

  • Samhälle

    Min korta önskelista till politikerna

    Så är det dags för val. Inte vilket val som helst utan valet för den sista mandatperiod då vi fortfarande har en liten chans kvar att göra det som krävs för att klara av vårt kära 2-gradersmål.

    Jag har aldrig varit partipolitisk övertygad. Jag har såklart mina böjelser, men är en “gott och blandat person” som aldrig skulle rösta långt till höger eller långt till vänster. De flesta frågor går att se från så många olika perspektiv, många frågor har breda gråskalor. Men, vad gäller klimatet så finns som sagt ingen gråskala. Jorden är antingen en plats som människor kan leva på, eller så är den det inte. Jag skiter (typ) i alla andra frågor i detta val. För mig finns det bara en fråga. För om vi skiter i den, då är snart alla andra frågor irrelevanta.Tyvärr finns det då inget parti som jag tycker gör tillräckligt.

    Min önskelista till politikerna går att göra väldigt kort- jag sammanfattar den till två punkter.

    1- Sluta behandla oss som om vi inte visste bättre

    Jag tycker den politiska debatten vad gäller klimat och hållbarhet är ett hån mot seriösa forskare. Ju fler personer vars pollett har trillat ner vad gäller klimatfrågan- för desto fler låter politikerna mer och mer, med all respekt, dumma och okunniga! För ju mer man lär sig om det ohållbara i vårt samhälle, desto tydligare blir det att debatten är så långt från var den borde vara. Sedan min pollett trillade ner  ordentligt vad gäller klimatfrågan har jag funderat en hel del på varför de håller på som de gör, politikerna. Har de inte fattat? Har de inte kunskapen? Det verkar sjuk konstigt att högt uppsatta politiker inte skulle ha det. Så antagligen är de väl bara väldigt fast i gamla tankemönster, kortsiktighet, gamla övertygelser, rädda för att förlora väljare. Men ändå alltså. Jag kan inte förstå hur någon som har kunskap om vår akuta situation INTE kan göra vad man kan för att ändra på den. Oavsett vad man har för politisk övertygelse, vem vill frivilligt se sina barn eller barnbarn i ögonen och förklara varför man inte gjorde allt, ALLT, man kunde när man hade chansen?

    Jag kan nästan inte landa i någon annan slutsats. Om man säger att “det är mer effektivt att satsa pengar på att hjälpa andra länder minska sina utsläpp” eller ” vi i Sverige är ett föregångsland med låga utsläpp”, då har man inte fattat. Då har man inte tillräcklig kunskap. Och om ni nu skulle ha kunskapen, kära politiker, varför gör ni inte allt ni kan för att dela med er av den?

    2- För en diskussion som problematiserar kring BNP-tillväxt

    Vi är överens om att vi bor på jorden. Jorden är ett system som har vissa gränser. En sådan gräns är jordens yta, den kan inte bli större än vad den är. En annan gräns är hur stort tryck jorden klarar av innan den inte mäktar med att “återproducera” sig själv, det finns alltså en gräns för när jorden inte längre klarar att fortsätta förse oss med de resurser vi är beroende av. En annan gräns är hur mycket skit från oss människor som jorden klarar av att ta hand om.

    Vad gör vi då på vår jord med begränsade resurser? Jo, vi bestämmer att vi ska mäta våra samhällens framgång och välstånd i BNP, alltså summan av alla varor och tjänster som produceras. Ju högre BNP desto bättre. I allt vi producerar behövs resurser (tex kapital, människor OCH naturresurser (naturresurser är btw helt borträknat i klassiska nationalekonomiska modeller=orimligt)). Vi ska alltså producera mer och mer och mer, trots att vi vet att vår jord har gränser. Det är ju inte svårt att förstå att det inte funkar. Dessutom skapar vi samhällen där tanken om den eviga BNP-tillväxten sipprar ner i våra privatliv. Vi lär oss själva att tro att mer, mer och mer, det är receptet för ett lyckat liv. Fast vi alla egentligen vet, innerst inne, att det inte är så. Egentligen vet vi väl att det vi mår bra av på riktigt på något annat? Men detta andra är så mycket svårare, så vi lurar oss med de korta kickar vi får av mer; mer pengar, mer kläder, mer fit kropp, mer fina möbler i ett finare och större hus.

    Att kritisera BNP som tillväxtmått är inget nytt (lyssna tex på Robert Kennedy 1968), inte ens bland ekonomer (se här tex). Varför hörs aldrig dessa resonemang i debatten? Är det för att man systematiskt kallar folk som lyfter dessa frågor för vänsterradikala, naiva eller bakåtsträvare som är motståndare till välstånd och utveckling? Härskartekniker finns det gott om. Tackar som frågar men jag är inte vänsterradikal. Jag är för utveckling, företagande och all typ av välstånd som sker inom gränsen för vad jorden klarar av. Jag har pluggat nationalekonomi så jag behöver inte heller en lektion om kopplingen mellan BNP och sysselsättning. Däremot verkar väldigt många behöva en lektion om vårt totala beroende av naturen. Kanske behöver man en påminnelse om att ris inte gror på ICA-hyllan och att HM-tröjan faktiskt gjort av material som tagits från naturen? Allt vi lever av kommer från naturen!!! Utan den är vi ingenting. Den konstanta tillgängligheten och det till synes överflödiga överflödet gör det lätt att glömma det.

    Det är inte ifrågasättande av hur vi byggt vårt samhälle som är naivt. Att tro att BNP-tillväxt är det viktigaste här i världen, det är naivt. Shit vad jag längtar tills det är tvärt om emot nu. Jag ser så mycket fram emot när det är de som inte sätter jordens hållbarhet i första hand som ses som radikala, bakåtsträvande muppar. I min värld är det redan så.

    Vi kommer inte lyckas ställa om till ett hållbart samhälle genom att rösta på ett visst parti. Vi kan lyckas när långsiktig hållbarhet är något som alla partier prioriterar, tillsammans. Jag önskar att de inte vore en politisk fråga överhuvudtaget. Hur orimligt är det inte att det är ett politiskt ställningstagande att vilja ha ett samhälle som möjliggör för nästa generation att bo på jorden? Men nu är det tydligen en radikal åsikt. Så tills det ändrats så röstar jag på de politiker som tydligast visat att de fattat, för sådana finns det tack och lov <3

     

    –> Veckans mest läsvärda

    Kan inte låta bli att länka till andras texter, det skrivs så otroligt mycket bra om denna fråga som inte får tillräckligt med utrymme.

    –> Valets bästa valaffischer 

    Greenpeace, helt klart.
  • Klimat

    Vad är det för fel på en varmare värld?

    Man pratar mycket om en 2 grader varmare värld. Det är egentligen väldigt opedagogiskt om man vill att folk ska förstå vad det innebär. Lite högre havsnivåer är väl inte så farligt?

    När man pratar global uppvärmning så menar man ökning i årlig global medeltemperatur sedan förindustriell tid. En ökning i global årlig medeltemperatur innebär att det på vissa ställen blir varmare, på vissa ställen kallare under olika delar av året. Enligt NASA:s mätningar är vi nu 1 grad C varmare. 

    Att prata om 2 grader hela tiden ger intrycket av att bara för att man skrivit ner max 2 grader på ett papper så tar uppvärmningen stopp där, den kan inte bli högre. Men nu finns det inte mycket som tyder på att vi kommer klara Paris-avtalet, vilket innebär att vi snarare är på väg mot en 4 grader varmare värld innan 2100, så vi borde börja prata om det istället.

    Det är väldigt komplext att förutspå vad höjda temperaturer kommer innebära på olika platser. VD:n för en av världens största försäkringsbolag, AXA, har sagt att “en två grader varmare värld kan vara oförsäkringsbar, en 4 grader varmare värld är med säkerhet oförsäkringsbar“. Om vi funderar lite på vad det innebär att vi inte kan försäkra, så inser vi snabbt att det är en värld som är väldigt olik den vi har idag. Förutom det obekväma i att inte kunna försäkra sin bostad, vem vill äga skog och bedriva jordbruk när affären inte går att försäkra? Hur påverkar det vår matförsörjning? Vem vill i sin tur låna ut pengar till ett företag som inte kan försäkra sin verksamhet? Ökade kostnader för skador orsakade av extremväder, kostnader som i slutändan drabbar enskilda individer och vars kostnader staten till slut kommer behöva ta. Alla bra saker vi vill lägga pengar på får mindre pengar när mer och mer istället behöva gå till att konstant hantera naturkatastrofer.

    Även om vi låtsas att Sverige skulle gynnas av ett varmare klimat (sommarens värme visar ju på flera sätt varför det inte är sant), så är vi ändå extremt omvärldsberoende, tex i vår matförsörjning. Förlust av skördar och vattenbrist, även om det bara skulle uppstå i andra länder till en början, drabbar även oss. Det är enorma ekonomiska förluster som en varmare värld leder till, och då har vi inte ens börjat prata om alla känslomässiga värden eller om att Sveriges geografi ritas om eller om massutrotningen av arter, som tex bin. Listan kan göras lång. Men vad jag är mest rädd för, det är den sociala oro som ett mer extremt väder, matbrist, vattenbrist och ojämn fördelning av bristande resurser leder till.

    Här har Naturskyddsföreningen gjort en liten sammanställning av vad en varmare värld innebär. Det handlar helt enkelt om att i en varmare värld kommer inte naturen bete sig på det sätt vi är vana vid. Jorden kommer inte gå under, den klarar sig fint, frågan är om vi människor kommer kunna leva här.

    En varmare värld med rubbade ekosystem är inte samma värld som vi idag tar för givet. Följaktligen, i en sådan kommer vi inte kunna leva så som vi gör nu. Därför behöver vi ställa om till en hållbar utveckling, så att vi kan bygga en värd som funkar både för oss och jorden. Annars kommer vi behöva leva var dag endast för att överleva, vi kommer kontinuerligt behöva anpassa oss efter en mer och mer oförutsägbar natur. Varför fortsätter vi i samma fotspår fast vi vet att det kör mänskligheten rakt in i väggen? Det är inte att gå framåt, att fortsätta som idag är ju att gå bakåt! Tyvärr är jag rädd för att människor och nationer med mycket kapital kommer kunna fortsätta låtsas som ingenting ett bra tag till. För det är ju svårt, inget är svart eller vitt, inget ont som inte har något gott med sig och man kan vrida problem från många olika vinklar. Men jag vet en sak som inte har gråskala, som inte kompromissar: naturen, som vi är 100 % beroende av. Den gör som den gör oavsett vad vi människor tycker om det.

    –> Veckans nyhet som man inte fick missa
    Frankrikes miljöminister har avgått för att han inte orkar låtsas som att man för den klimatpolitik som krävs. Jag undrar hur Macron, Löfven, Kristersson eller vem som nu blir vår nästa statsminister ser på samtal med sina barnbarn och hur de ska förklara för dom varför de inte gjorde allt de kunde.

    –> Veckans mest läsvärda

    Sen kan man ju fråga sig varför DN klassar detta som “kulturdebatt”? Världens viktigaste debatt!

    –> Veckans positiva nyhet

    Positiva nyheter finns ju också 😀 Tendenser till kraftigt stigande priser på fossila bränslen!

  • Tips

    Det är jävligt bråttom nu- här är några tips

    För mig handlar inte strävan efter ett mer hållbart samhälle om att begränsa sig och sätta stopp för utveckling och sådant man tycker är gött. För mig handlar det om att försöka göra saker på ett annat sätt, tänka utanför boxen för att hitta sätt som är mer hållbara. Jag vill göra det jag kan för att:

    • Det är jävligt bråttom nu. Vi är på väg mot en 4 grader (!!!!!!!) varmare jord inom en överskådlig framtid om vi fortsätter som vi gör idag*.
    • Aldrig någonsin har jag läst om eller hört någon expert i någon hållbarhetsrelaterad diskussion säga att ”denna teknik är svaret på allt”. Oavsett om vi pratar fordonsbränsle, matförsörjning eller tillverkning av material så är det alltid kombinationer av olika innovativa lösningar OCH ändrat konsumtionsmönster som är svaret på hur i ska ställa om till ett hållbart samhälle.

    Mina topp 4 val (och tips :)) för att bidra till ett mer hållbart samhälle är:

    1- Jag hyr kläder

    Helt klart det BÄSTA jag börjat med 2018. Varje månad får jag ett paket med 3 nya plagg som jag väljer i en garderob på nätet. Efter att jag börjat hyra kläder har jag inte velat gå in i en klädbutik, inte känt mig lockad av rea eller nätbutikernas snygga outfits. Uppoffring? Knappast, det är så sjukt skönt och befriande att slippa!
    Jag hyr från och stöttar gladeligen detta nystartade klädhyresföretaget Something Borrowed från Gbg och hoppas att det kommer fler som dom, gärna närmre mig (och för män!), inom en snar framtid.

    2- Jag lagar mest vegetariskt

    Fast jag alltid har gillat kött och tidigare tänkt att jag aldrig skulle kunna vara vegetarian. Som allt annat är det en vanesak, jag saknar inte det jag inte äter. Jag äter ibland kött, tex om jag blir bjuden eller äter ute. Något jag vill bli bättre på är att ställa frågan om var köttet kommer från när jag äter ute.  För dig som vill ha inspiration till god vegomat så kan jag tipsa om vegobloggen Jävligt gott.

    3- Jag sponsrar inte ohållbara företag med mina sparpengar

    Ja, jag försöker i alla fall. Det är inte lätt att få en bra överblick av var ens pengar är placerade, jag har försökt göra så gott jag kan för att placera mina sparpengar i schyssta fonder. Till sin hjälp om man vill göra detta kan man tex använda sig av fondkollen.se, söka upp en viss fond och få en översikt av dess hållbarhetsprofil och hållbarhetsbetyg. Man kan också hålla utkik efter svanen-märkningen av fonder eller varför inte investera direkt i solenergi.

    4- Jag flyger inte

    Neh! Det gör jag inte. Jag älskar att resa, så det valet har jag gjort efter noggrann efterforskning av flygets påverkan och möjligheterna att minska flygets utsläpp genom nya bränslen. Tyvärr kan jag inte skryta med min flygfrihet för jag flög senast i maj, men det var droppen. På flygplatsen hem hoppades jag att det skulle dröja länge innan jag befann mig på en sådan igen. I somras gjorde jag min första mini-tågluff i Europa och åter igen, det handlar inte om att sluta resa, det handlar om att göra det på ett annat sätt. Det innebär såklart att vissa ställen i världen blir svåra att ta sig till. Kommer detta göra mig till en olyckligare människa? Tror ej. Den osynliga prislappen för min flygresa i form av hur den påverkar fina värld som kanske inte kommer finnas där för mina barn att upptäcka är så sjukt synlig för mig så för mig är valet självklart. För dig som är pepp på att testa tåg som ressätt måste jag såklart tipsa om facebooks mest peppande grupp Tågsemester. Eller varför inte bara gå all in och gå med i gruppen Jag flyger inte.

     

    Jag undrar vad det egentligen är vi tror vi offrar genom att ta bättre hand om vår jord? Jag vill inte raljera men är det verkligen en uppoffring att vända fokuset från konsumtionshets och statusjakt? Vem låg på sin dödsbädd och var nöjd med sin sjukt snygga bil, alla shoppingrundor och vem ägnade sina sista tack i livet till alla vinterresor, som om det på riktigt va på grund av dem som man överlevde livet i mörka, kalla Sverige. Är det verkligen bara uppoffringar eller har vi kanske något att vinna på att hitta nya sätt att tillfredställa våra behov genom respekt för vad jorden, men också vi själva, mår bra av på riktigt. Jag vet att det låter präktigt. Och ja, jag vet att det är naivt att tro att folk ska sluta flyga. Och jag vet att det är svårt att få folk att tänka nytt. Men vad som är svårt på riktigt, det är att leva på en jord som är 2-4 grader varmare.

    Det är ont om tid. Om nu inget av ovan tips passade dig så kommer här tips nr 5. Något av det bästa jag tror man kan göra för klimatet är att organisera sig tillsammans med andra. Boka in lördag 8/9 och följ med mig på Peoples Climate March. Det är en manifestation som går av stapeln på flera håll i världen samma dag. Jag vill ha sällis 🙂

  • Vardag

    Varför det du gör inte spelar någon roll, men ändå all roll

    Man kan ju fundera på vad det spelar för roll vad en enskild individ gör för, så kallade, uppoffringar för miljön. Vad spelar det för roll vad jag gör? Alla andra då? Kina och USA?

    Även om du slutar äta kött, alltid sopsorterar eller till och med slutar flyga så påverkar det ju inte statistiken någonting alls. Lätt att ge upp då, eller bara skita i att göra något alls. Jag tycker det är bra att vi har lyft diskussionen från att det är medborgarens ansvar att bli mer miljövänlig genom små dutt-förändringar, det som den enskilda individen kan påverka är ju så långt ifrån tillräckligt för att vända vår ohållbara utveckling. Däremot ogillar jag också resonemang där man lägger över allt ansvar på politikerna. (Med det inte sagt att jag inte är sjukt besviken på den politiska debatten i ämnet, nivån är så långt ifrån var den skulle behöva vara.) Politikerna befinner sig ju dock inte i ett vakuum. Vi bor tack och lov i en demokrati och i en välfungerande sådan ska politikernas beslut återspegla väljarnas vilja. Så om inte vi som röstar visar att vi är villiga att få till en förändring, varför skulle politikerna föra en sådan politik?

    För att undvika att få en jord som vi, på grund av vårt osmarta sätt att sköta den, varken vill eller kan leva på så behöver ALLA agera. Politiker, företag och enskilda individer, alla tillsammans. ”Alla andra då, varför ska vi ändra oss om dom inte gör det”, det argumentet har liksom aldrig funkat för att få något att hända, varken för individer eller länder. Plus att det är sjukt tråkigt att sitta och vänta på någon annan!

    Även fast enskilda individers val inte påverkar statistiken, så påverkar vi varandra. Genom hur vi agerar påverkar vi vad som anses vara normalt och socialt accepterat. För att ”rädda klimatet” behöver vi normförändringar, vi behöver tänka nytt och se nya möjligheter i att testa att göra saker på ett annat sätt. Det är inte på något annat sätt än att själv ändra sitt beteende som man kan påverkar vad alla andra gör och därför spelar de val du gör all roll. Ju fler vi är som visar att vi vill ha en förändring, som gör förändringar i vår livsstil och som pratar om det, desto större effekt får det på statistiken.

    Varför det spelar roll vad Sverige gör kan man prata länge om, det tar vi en annan gång. Om man inte redan känner till det så kan man kika på när världens länder har sin så kallade overshoot day, alltså den dag på året då världen skulle ha konsumerat upp hela årets ”vad-jorden klarar av”-budget om alla levde som ett visst land. Sverige är det 15e SÄMSTA landet i världen– vi har levt upp ett helt års resurser i början av april. Varför skulle vi kunna fortsätta som vi gör?

     

    –>Dagens party pooper:
    STOR eloge till författaren av detta fantastiska debattinlägg i Metro. Apropå att ändra vad som är socialt accepterat. Älskar att någon vågar va den som säger det som gör så många irriterade, men som så många tänker. Och ja, det är ok att kasta sten i glashus om man är villig att fundera på att göra en förändring- annars får vi aldrig debatten vi behöver <3

  • Klimatångest

    Varför jag får klimatångest

    För mig var det en serie av insikter som fick mig att känna så kallad klimatångest. Om jag ska försöka koka ner det lite konkret så väljer jag nog något i stil av den information som visas i grafen längst ner på sidan här.

    Kontentan av den är att om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser som vi gör nu så har jordens globala medeltemperatur ökat med 2 grader runt 2040. Även ett citat från Johan Rockström i stil med att ”vi måste börja vända utsläppskurvorna nedåt senast 2020 om vi ska ha den blekaste chans att nå Paris-avtalet” landar liksom konkret i mitt eget liv. Huvud-insikterna i denna information är för mig:

    • Klimatförändring kommer drabba mig och mina eventuella barn
    • Detta är inget vi kan ordna sen, som den allmänna debatten verkar vilja sälja in, utan det måste ske NU. Jag tänker att inget väsentligt har hänt i utsläppskurvorna förrän jag märker skillnad i hur jag och alla andra i högutsläppar-länder märker en skillnad i hur vi lever våra liv.
    • Ju mer man sätter sig in i frågan inser man hur absurt det är att tala om någon slags osäkerhet kring vad som pågår eller att det inte skulle vara så farlig. Här är ett exempel på studie som drar slutsatsen att 99,94% av publicerade forskare är överens om att global uppvärmning orsakas av människan.

    Men, det inte ovan insikter som triggar den verkliga obehagskänslan för mig. Jag tycker det värsta är när man, efter att ha införskaffat sina nya insikter, återgår till det man höll på med och inser att ”alla andra” fortsätter leva sina liv som om inget hade hänt. Som att man liksom var ensam om en jättestor hemlighet och att alla andra bara låtsas leva i någon slags låtsasvärld. Butikerna fortsätter skylta med sin rea, flygbolagen pris-pressar och politikerna pratar om bnp-tillväxt. Då känner man sig så himla liten, maktlös och ensam.

    Nu kan jag lova att detta inte är någon depp-blogg där jag planerar att sitta och fördjupa mig i misär. Men utan visst depp så lyckas man kanske inte heller bli riktigt pepp. Om du ännu inte har drabbats av ”klimatångest” så rekommenderar jag VERKLIGEN detta TED-talk med klimatforskare Johan Rockström, 18 min väl investerad tid! (obs från 2010, vilket gör det hela ännu deppigare ;)).

    Undrar du varför skulle man vilja titta på en deppig video i 18 minuter?

    Jo, för att kunskap är makt, det vet vi ju sen gammalt. Med kunskap kommer både makt och vilja att förändra, och det är precis det vi behöver!

    Till dig som redan känner som jag, så vill jag dela med mig av ett citat av författaren Paul Hawken som jag tycker är bra: “When asked if I am pessimistic or optimistic about the future, my answer is always the same: ‘If you look at the science about what is happening on earth and aren’t pessimistic you don’t understand data. But if you meet the people who are working to restore this earth and the lives of the poor, and you aren’t optimistic, you haven’t got a pulse.’”

     

    –> Dagens postiva nyheter (gånger 2!):

     

    Världen är full av människor som kämpar <3