• Miljö

    Om en dyster miljövecka

    Denna vecka har vi fått 2 mycket negativa miljönyheter.

    1- Bolsonaro har valts till Brasiliens president (han är ingen miljövän och vill hugga ner mer av Amazonas som är hem åt massa unika djurarter)

    2- WWF har släppt en ny rapport som konstaterar att mängden vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent på 44 år. Allt fler forskare menar att vi är på väg in i ett sjätte massutdöende. Det som skiljer läget idag från fem tidigare utdöenden är att detta är skapat av människan.

    Vad ska man säga, man kan bli deppig för mindre. Men en bra grej med dessa nyheter är att det ger ett ypperligt tillfälle att fundera lite på varför detta spelar roll.

     

    Vi pratar ofta om klimat, klimat och miljö, klimatförändring- vad är skillnaden? Klimatförändringar är en effekt av hur vi lever. Klimatförändringar skapar i sin tur problem i vår miljö. Det finns en gräns för hur mycket klimatförändring som funkar för att vi ska kunna fortsätta leva på jorden. Vi vet att vi närmar oss den gränsen. Tyvärr är inte klimatförändringar den enda gräns som vi inte kan passera för att människan ska kunna fortsätta ha det gött på jorden- det finns flera andra aspekter i vår miljö som vi måste ta hänsyn till.

    En sådan aspekt är biodiversitet- som WWF:s rapport handlar om och som Bolsonaro sannolikt kommer sätta press på med en politik som tillåter utökad skövling av Amazonas. Idag består 60 % av jordens biomassa av tamdjur (kossor, får, grisar och andra djur vi föder upp för att äta), 36 % av människor och ynka 4 % är vilda däggdjur*. SJUKT. De där feta 60 procenten är en effekt av att vi blir fler och fler som äter kött- det handlar inte om gulliga kossor som kommit till på naturlig väg.

    För att kor ska bli feta behöver de inte bara betesmark, de behöver också enorma mängder foder som odlas på stora arealer mark. Soja är en vanlig foderprodukt och en populär plats för soja att gro på är just i Brasilien. Där vill bönder utveckla sin verksamhet för att möta efterfrågan på deras produkter. Därför vill man hugga ner mer av Amazonas för att få mer plats för att b.la. odla sojabönor. När skogen huggs ner försvinner vilda djurs hem. Därutöver hotas djurarter också av de starka bekämpningsmedel som används i jordbruket. Detta har ju säkert du som väljer en vegetarisk kost koll på. Att stoppa sojabönorna (eller andra grödor) direkt i människan istället för att först stoppa dom i en kossa är såklart mycket mer resurseffektivt (det kräver mindre mark och vatten) än att först stoppa sojan i ett djur.

    Att hugga ner skog för att göra plats för odlings- och betesmarker är inte bara dåligt för att man då frigör all den koldioxid som träden binder via sin fotosyntes (vilket påverkar klimatet). Det rubbar också ekosystemen och hotar vilda djur. Men är det så farligt då?

    Det är såklart sorgligt att djurarter försvinner, men färre fina djur lär vara långt ifrån det största problemet med minskad biodiversitet. Kommer ni ihåg näringspyramiden man fick lära sig i grundskolan? Den där människan är högst upp och under människan är djuret som människan äter och under det djuret är djuret som djuret under människan äter osv… Man tänker så sällan idag på det faktum att vi är en del av ett större ekosystem, vi är liksom så frånkopplade från det i våra moderna liv. Vi tänker inte på att det som händer längre ner i näringskedjan till slut påverkar oss.

    Något som är väldigt läskigt är att insekter finns bland de arter som minskat kraftigt- däribland pollinatörer som bin och humlor. “Bidöden” eller CCD (Colony colapse disorder) är ett välkänt och mycket läskigt problem. Enligt denna rapport från Naturvårdsverket är en tredjedel av Sveriges 299 vilda biarter med på den nationella rödlistan, vilket betyder att de är hotade. Ungefär en tredjedel av allt vi äter uppskattas komma från växter som pollineras av humlor och bin. Vad gör vi utan dom? I Kina har det till och med gått så långt att människor arbetar med pollinering för att det inte längre finns några bin*. Ändå fortsätter man världen över att använda starka bekämpningsmedel som tar död på bina. Så ett vanligt framtida yrke kanske blir: pollinatör.

    Det är lätt att skylla på de brasilianska jordbrukarna som vill hugga ner regnskogen, men efterfrågan på deras produkter står ju vi i den rikare delen av världen för. I Sverige gjorde vi i år slut på jordens resurser i början av april*. Det betyder att vi skulle behöva 4 jordklot för att upprätthålla vår konsumtion om alla levde som vi. Det betyder typ att vår konsumtion kräver 4 klot med b.la. odlingsmark och pollinatörer. Jag vet att det går framåt med rymdforskning och så men hur ska “ny teknik” lösa de där 3 extra kloten?

    Det säger sig självt, vår konsumtion är ohållbar. “Hållbarhet” känns ibland som ett så urvattnat ord att man kanske inte reflekterar över vad det betyder. Men egentligen är det ett klockrent ord. Motsatsordet “ohållbart” betyder ju att något inte håller=någon gång tar det stopp. Varför är det så svårt för oss att ta in? Någon gång slutar det ohållbara att hålla.

     

    –>Veckans tips för vad du kan göra

    • Att skänka en slant till de som arbetar för att skydda regnskogen är självklart: Amazon Watch
    • Här har Naturskyddsföreningen listat vad du kan göra för att hjälpa bina
    • Du är konsument- du kan påverka genom att fråga om matens ursprung, göra kloka val OCH välja bort